Svalt mottagande för budgeten bland fack och arbetsgivare

Både fack och arbetsgivare efterlyser en aggressivare arbetsmarknadspolitik från regeringen.

Regeringens budgetproposition möttes som vanligt med både ris och ros, men när det gäller arbetsmarknadspolitiken blev det mest ris. Både fack och arbetsgivare tycker att regeringen satsar för lite och på fel saker.

Svenskt Näringsliv menar att regeringens förslag är för lite och för sent.

— Regeringens prognos för arbetslösheten är överspelad. Fyra månader i rad har den svenska arbetslösheten legat klart över snittet i EU. Nu måste regeringen vässa sin politik för att möta trendbrottet på arbetsmarknaden, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Bettina Kashefi.

Speciellt som vi ser en avmattning i ekonomin är Svenskt Näringsliv oroade för att redan svaga grupper ska få det svårare utan kraftiga åtgärder från regeringen.

— Utrikes födda och lågutbildade har redan en hög arbetslöshet. De riskerar att möta en ännu svårare situation framöver, säger Bettina Kashefi.

LO är heller inte nöjda med budgeten även om de ser en del ljuspunkter.

— Regeringen sänker skatten för rika män och låter vanligt folk betala. Det går stick i stäv med vad Sverige behöver. Det finns bra inslag i budgeten, som ökade statsbidrag till kommunerna och satsningar på arbetsmarknadspolitiken, men sammantaget är detta en politik som ökar ojämlikheten, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Enligt LO är problemet i första hand inte en brist på resurser utan en brist på vilja.

— Den ökande arbetslösheten skulle kunna mötas med en mer aktiv finanspolitik, det vill säga mer pengar till kommunerna, och en mer ambitiös arbetsmarknadspolitik. Utrymmet finns. Regeringen väljer istället att ha kvar ett budgetöverskott på 21 miljarder i år och 17 nästa år. Det är inte rimligt, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Sedan är frågan om de satsningar som görs i budgeten är de rätta. Unionen är till exempel tveksamma till att regeringen satsar 1,7 miljarder kronor på ett ingångsavdrag med slopad arbetsavgift för de som har svårt att få jobb, men bara 85 miljoner på etableringsjobb.

— Förslagen riktar sig till samma målgrupp. Etableringsjobben ger en större subvention, men riktar sig bara till dem som faktiskt har svårt att få jobb. En betydligt mer effektiv åtgärd, men här avsätts knappt några medel, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Arbetsgivarorganisationen Almega är däremot mer positiv till sänkningen av arbetsavgifterna.

— Vi välkomnar sänkningen av arbetsgivaravgifterna för de företag som anställer unga, nyanlända och långtidsarbetslösa. De allra flesta unga och nyanlända får sitt första jobb hos ett tjänsteföretag. Sänkta kostnader kommer att göra det möjligt för dem att anställa fler säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.

TCO tycker att det saknas en tydlig politik för att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad.

— Vad budgetpropositionen tyvärr visar är att regeringen och samarbetspartierna C och L saknar en sammanhängande politik för en bättre fungerande arbetsmarknad. Den forcerade reformeringen av Arbetsförmedlingen äventyrar möjligheterna för de som har svårast att få jobb. Samtidigt tas inte de steg som krävs mot en mer flexibel utbildningspolitik som kan möta arbetsmarknadens omställningsbehov. Det är ett dåligt besked för de växande tjänstemannagrupperna, säger Peter Hellberg, ordförande i TCO.

En sak som de flesta verkar vara positiva till är satsningen på yrkeshögskolan.

— Ett välkommet besked är att regeringen nu gör som TCO önskat och satsar på enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Det gör YH mer flexibelt och därmed mer tillgängligt för människor som har jobb men behöver fylla på med kunskap. Det vi är besvikna över är att inte högskolor och universitet får ett uppdrag, särskilda resurser och fler utbildningsplatser för att utveckla och anordna flexibla utbildningar, säger Peter Hellberg.