En väg att uppnå högre kvalitet i delårsrapporteringen är att tänka igenom vem läsaren är. I skriften Kvalitet i delårsrapporteringen rekommenderar Mikael Scheja, ekonomie doktor och redovisningsspecialist, och Monica Olsson redovisningsspecialist på PwC att den som ansvarar för rapporten ställer sig frågorna:
- Vad vill en användare ha? Vilken information eftersöks och vad ska den användas till?
- Vilket budskap vill företaget förmedla? Hur ser bolagsföreträdarna på sin affär? Informerar företaget om sin verksamhet på ett tydligt sätt?
- Vilken kvalitet och vilket förtroende har företagets finansiella rapportering med avseende på tillförlitlighet, konsekvens och relevans?
Förutom att tänka igenom mottagarnas perspektiv rekommenderar de att upprättaren ser över användningen av alternativa resultatbegrepp och funderar över de förklarande texterna.
Blir vikten av delårsrapporten för investerare och andra intressenter underskattad av företagen?
Nej det tror vi inte. Det är viktiga rapporter och det är de allra flesta företag medvetna om. Därav att det är viktigt att tillse att de håller en god kvalitet.
Hur ska bra förklarande texter vara utformade?
De ska vara unika för det rapporterande företaget och beskriva de omständigheter och faktorer som berör det specifika företaget. Generella allmänt hållna texter ger mindre relevant information till användaren av rapporten. Texterna ska vara uppdaterade och aktuella med hänsyn till det rådande läget för företaget. Informationen ska vara länkad till den finansiella data som ingår i rapporten och komplettera den bild som resultat-, balans-, kassaflödes-, och eget kapitalräkning ger användaren.
När bör man undvika alternativa resultatbegrepp och när kan de tillföra något?
Inkonsekvent utformade resultatbegrepp som ändras från en period till en annan och resultatbegrepp som är dåligt förklarade (definierade) blir mindre tillförlitliga och även mindre relevanta för en användare. De alternativa resultatbegreppen tillför information som kan göra användarnas nytta av redovisningen högre ifall användaren kan förstå hur de räknats fram, vad de innehåller, känna att de är tillförlitliga och konsekventa, och går att härleda till resultaträkningens uppställning med olika poster och summeringar. De ger som mest nytta när de kan kommunicera företagsledningens syn på företagets prestation under en period jämfört med en annan och därmed förklara vad det är som skiljer resultatnivån åt jämfört med föregående period. Företagsledningen kan genom alternativa mått förklara och särskilja enstaka resultatpåverkande händelser som man till exempel anser är av engångskaraktär och vilka därför inte ger uttryck för företagets egentliga underliggande prestation.
Det naturligt svåra i dessa bedömningar är så klart att det är just företagsledningen som väljer hur den ser på sådana enstaka händelser och väljer hur den vill utforma sin rapport för att redogöra för detta. En svår aspekt är därför kompromissen mellan olika kvalitativa egenskaper i ett alternativt resultatbegrepp. Ska måttet vara relevant kan det bli svårt att kombinera med jämförbarhet och tillförlitlighet. Osäkerhet beträffande vad begreppet innehåller för intäkts- och kostnadsposter och förändringen av innehållet i måtten över tiden leder till att redovisade alternativa resultatbegrepp är svåra att jämföra inom och mellan bolag. Men det kan också leda till ytterligare konsekvenser. Informationsasymmetri, kontraktskostnader, kostnader för allokering av kapital, risk för så kallat negativt urval och moralisk risk hos upprättare kan minska nyttan i redovisade begrepp för användare.
Vilka vanliga misstag upplever du att företag gör i sina delårsrapporter?
Företag går inte att dra över en kam. Det är väldigt individuellt beroende på en rad faktorer. Men en sak som företag ibland glömmer är att uppdatera sina riskbeskrivningar under löpande år.
Vad är de viktigaste faktorerna att ha i åtanke för att skapa en informativ rapport?
Att hela tiden försöka beakta vad användaren vill ha för information så att rapporten är relevant för mottagaren. Informationen behöver därför vara lättillgänglig, konsekvent, transparent, uppdaterad och även i linje med regelverk och god sed så att användaren kan känna tillförlitlighet. Den finansiella rapporteringen är mycket betydelsefull för att företagen ska erhålla förtroende på marknaden och fungera i sin viktiga funktion som en del av vår samhällsekonomi.
