Unionen vill ha bättre kompetensutveckling

Närmare hälften av landets privata tjänstemän behöver vidareutbildning, men det krävs reformer för att de verkligen ska kunna få det menar Unionen.

Annons

När Unionen undersökte hur det ser ut med kompetensutvecklingen hos landets privata tjänstemän så uppgav närmare hälften av de svarande att de skulle behöva en vidareutbildning som arbetsgivaren inte lär ställa upp med. Digitaliseringen och en förväntad lågkonjunktur är två viktiga faktorer till att tjänstemännen anser sig behöva en gedigen kompetensutveckling, men den är inte så lätt att få.

Ett problem är att många tjänstemän vill ha en vidareutbildning på högskolenivå och där stöter de på patrull. De flesta högskolekurser är på heltid och sker på plats i högskolans eller universitetets lokaler. En sådan utbildning skulle kunna innebära att tjänstemännen tog tjänstledigt och levde på studiemedel. Något som skulle påverka deras levnadsstandard i väldigt hög grad.

– Det är ohållbart och visar tydligt att dagens studiemedelssystem måste reformeras. Ingen ska behöva lämna hus och hem för att kunna vidareutbilda sig. Ska vi klara skiftet på arbetsmarknaden måste möjligheterna till kompetensutveckling förbättras, säger Unionens ordförande Martin Linder.

Ett bättre alternativ för många är att studera på distans. Då går studierna att sköta hemifrån och på de tider som passar den studerande bäst. Dessvärre har möjligheterna att gå distanskurser på svenska lärosäten försämrats under senare år.

Enligt siffror från Universitets- och högskolerådet har antalet distanskurser på svenska lärosäten sjönk från 9 433 kurser läsåret 2010/2011 till 7 029 kurser läsåret 2017/2018. En nedgång med 25 procent.

– Det är bisarrt att möjligheten till flexibla studier minskar på våra svenska lärosäten. Vi behöver förenkla, inte försvåra för yrkesverksamma att vidareutbilda sig och då behövs studieformer som går att kombinera med vardagslivet, säger Martin Linder.

För att komma till rätta med problemen har Unionen tagit fram ett reformförslag i fyra punkter:

  1. Ett studiemedelssystem anpassat för yrkesverksamma. Med nuvarande villkor är studier finansierade med studiemedel helt enkelt inte ett alternativ för de flesta yrkesverksamma. Det är inte hållbart.
  2. Fler högskoleutbildningar anpassade till yrkesverksammas behov. Regeringen måste ge universitet och högskolor tydliga direktiv att utbildningsinsatser som riktar sig till yrkesverksamma ska prioriteras högre än idag.
  3. Fler kortare utbildningar på yrkeshögskolan. För att snabbare komma åt kompetensbristen måste fler kunna läsa enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Det behöver också finnas fler kortare utbildningsprogram.
  4. Högskolorna ska erbjuda validering av reell kompetens. Personer som befinner sig mitt i yrkeslivet och som behöver vidareutbilda sig har betydligt fler kompetenser än vad som finns dokumenterade på papper. Möjligheterna till validering av befintlig kompetens måste bli bättre än idag.

Unionen hoppas nu att politikerna efter valet ska ta kompetensutvecklingen på allvar.

– Vi står inför en stundande lågkonjunktur samtidigt som digitaliseringen accelererar. Unionen är Sveriges största fackförbund och vi kommer att ta vårt ansvar för att möta utvecklingen, men det krävs också att politikerna tar sitt. Det livslånga lärandet är en nödvändighet, säger Martin Linder.