Samtidigt levererade ECB på högt ställda förväntningar genom att öka sina stimulanser mer än förväntat. Marknaden ville hellre se mer QE (kvantitativa lättnader – värdepappersköp) än ytterligare lägre negativa räntor och det fick den. QE-programmet ökades med 25 procent från 60 till 80 miljarder euro i tillgångsköp per månad. Dessutom ska ECB även börja köpa företagsobligationer samt ge gratislån till bankerna via det så kallade TLTRO 2. Dessa ska ges i fyra omgångar med start i juni, till nollränta i fyra år och under vissa omständigheter. Banker som har hög kreditgivning kan i vissa fall till och med få betalt för att ta emot finansiering från ECB. Det hjälpte den pressade europeiska banksektorn.
Riskviljan återkom
Riskviljan återkom således till marknaderna, men i förlängningen tvivlar dock marknaden på hur effektiva ytterligare penningpolitiska stimulanser är. Kanske närmar sig centralbankerna vägs ände när det gäller positiva effekter. Finanspolitiska stimulanser skulle vara bättre för tillväxt och bolagsvinster, men sitter hårt inne i USA och Europa, dock ser vi det som mer sannolikt i Kina och Japan.
Styrkan i konjunkturen är dock alltjämt ljummen. Visserligen har sysselsättningen i världen fortsatt att förbättras och Europas återhämtning fortgår, sakta men säkert, där industrin expanderar (PMI, inköpschefsindex, noterar över 50). Amerikansk industri bromsar men signalerar inte en recession i dagsläget (PMI under 50 men över 45, som är den historiska skiljenivån för recession eller inte). Press kommer från en stark dollar och råvarubolag, där de sistnämnda pressas hårt av det fallande oljepriset sedan förra sommaren. Även Kina bromsar, men har gjort så det senaste året (PMI under 50) och regeringen fokuserar mer på ombalansering av ekonomin, kvalitet framför kvantitet, och vill se mer konsumtion och tjänsteproduktion och mer fokus på miljöaspekter. Konsumenten i många länder, kanske främst USA, bör dock ha en fortsatt gynnsam miljö, förbättrad sysselsättning samt låga energipriser och räntor. Det minskar nedåtriskerna avsevärt och ger stöd åt världsekonomin.
Oro hos investerarna
Det finns dock en oro hos investerarna för en nedjustering av tillväxtförväntningarna och därmed ytterligare press på företagsvinsterna som redan i dagsläget har svagt momentum. Vinsterna hålls främst tillbaka av svag försäljning då den globala volymtillväxten är måttlig och det råder deflationstendenser med små möjligheter att höja priserna. Förutsättningarna för fortsatt marginalexpansion är mycket begränsad eftersom marginalerna i många bolag är på höga nivåer efter stålbadet de genomgick efter finanskrisen. Inte heller värderingen kan sägas vara på den låga sidan utan snarare tvärtom i ett absolut perspektiv. Relativt obligationer ser dock bilden ljusare ut.
Jag konstaterar att riskbilden förbättrats något under den senaste månaden i takt med att oljepriset stigit, den kinesiska valutan stärkts något, samt att centralbankerna med ECB i spetsen fortsatt stimulera aggressivt. Dock kvarstår den ljumma makroekonomiska bilden, svaga vinstutvecklingen och de geopolitiska riskerna där främst Brexit oroar.
Jag anser fortsatt att den uppåtgående börstrenden vi haft under de senaste åren nu är bruten. Vi kommer att få vänja oss vid den högre volatilitet som präglar marknaderna i nuläget. Det är därför viktigare än vanligt att ha en diversifierad portfölj och en risknivå som känns bekväm.
