Det fortsatt fallande och volatila oljepriset med sina spridningseffekter in i banksystemen, lite svagare data från Kina och osäkerhet kring landets policybeslut dämpade marknadssentimentet under inledningen av året. Men under den senaste tiden har vi sett en ökad volatilitet inom banksektorerna globalt, vilket ökat oron för spridningseffekter. De olika ländernas/regionernas banksektorer har lite olika anledningar till att de är under press, men generellt är det de extremt låga räntorna (minusräntor i flera fall, nu senast i Japan) som satt press på räntenettot. Bankvinsterna pressas även av en ökad regleringsbörda. Därutöver finns det en mer generell oro kring kredit-kvalitén, inte minst inom energirelaterat. Likviditeten är dock än så länge god och banksystemen betydligt mer robust, genomlyst och motståndskraftigt än vad som var fallet under finanskrisen.
Skapat oro
Därtill har den amerikanska statistiken, ISM tjänstesektorn, precis som tillverkningsindustrin, varit något svagare vilket sammantaget skapat oro kring den globala tillväxten. Sedan har det faktum att Fed nu höjt räntan för första gången på nio år och därmed inlett en mer åtstramande penningpolitik haft en dämpande effekt på risk-aptiten. Den geopolitiska utvecklingen i Syrien/Mellanöstern med dess effekter i form av flyktingkris och spänningar inom Eurozonen och en ökad sannolikhet för Brexit har spätt på osäkerheten. Den pågående rapportperioden har heller inte gett nödvändigt stöd utan generellt varit på den svaga sidan, både avseende vinster som försäljning.
Investerarnas oro för och nedjustering av tillväxtförväntningarna har därför varit den övergripande trenden under de senaste månaderna, marknaden ser helt enkelt en något högre sannolikhet för en mer generell ekonomisk recession.
Fortsätter sin återhämtning
Men även om konjunkturutsikterna i dagsläget indikerar en begränsad global tillväxttakt under 2016, är vi inte nere på recessionsnivåer. USA har fortsatt sin återhämtning, men nu i något långsammare takt än tidigare, och indikerar en tillväxttakt kring 2 procent under 2016. Europa fortsätter att förstärkas från låga nivåer och regionen bör kunna växa cirka 1,5 procent under nästa år, vilket bör vara en knapp procentenhet mer än vad Japan mäktar med medan Kina fortsätter sin nedväxling. Konsumenten i många länder bör dock ha en fortsatt gynnsam miljö, fler får jobb samt låga energipriser och räntor. Det minskar nedåtriskerna avsevärt och ger stöd åt världsekonomin.
De kraftiga fallen inom risktillgångar har påverkat centralbankerna. I slutet av januari försäkrade ECB att de kommer utöka stimulanserna, förmodligen vid nästa räntemöte i mars, och BoJ sänkte styrräntan ned till negativa -0,1 procent, vilket gav visst temporärt stöd. Frågan är dock om dessa åtgärder kan skapa ett mer bestående stöd för risktillgångar? Marknaden har i allt större utsträckning börjat ifrågasätta värdet och nyttan av de alltmer desperata centralbanksagerandena. Risken är att dessa bara ger kortvariga effekter samt högre volatilitet.
Möjliga positiva triggers
Det är svårt att i dagsläget räkna upp möjliga positiva triggers för en börsvändning. Ett större stimulanspaket från Kina alternativt kraftiga finanspolitiska stimulanser skulle kanske fungera för att vända marknadspsykologin. Även en stabilisering av oljepriset på en högre nivå eller överraskande stark makroekonomisk statistik, vilket inte känns speciellt troligt i dagsläget, skulle kunna verka stabiliserande.
Sammantaget kan jag konstatera att den uppåtgående börstrenden nu är bruten. Vi kommer att få vänja oss vid högre volatilitet framöver. Det är därför viktigare än vanligt att ha en diversifierad portfölj och en risknivå som känns bekväm.
