Utmaningar för arbetskraftsinvandring

Vart tionde företag har tackat nej till order på grund av arbetskraftsbrist och nu behövs det effektivare hantering av arbetskraftsinvandring menar Unionen.

Vart tredje företag säger att brist på arbetskraft med rätt kompetens utgör ett tillväxthinder och vart tionde företag har tvingats tacka nej till beställningar på grund av arbetskraftsbrist. Det visar en undersökning som Unionen gjort bland 232 klubbordföranden i några av Sveriges största företag.

– Resultatet är allvarligt. Många företag står i begrepp att anställa samtidigt som de har svårt att hitta rätt kompetens. Bristen på arbetskraft kan i värsta fall leda till att skapandet av nya jobb försenas eller helt enkelt inte blir av, säger Unionens ordförande Martin Linder.

För att minska problemet vill Unionen effektivisera hanteringen av arbetskraftsinvandring.

– Just nu pågår många diskussioner om arbetskraftsinvandringen och hur reglerna ska se ut i framtiden. Unionen har identifierat sex utmaningar där det är hög tid att sätta ner foten och gå från ord till handling. Det handlar bland annat om att ingen arbetskraftsinvandrare ska utnyttjas på arbetsmarknaden och att Migrationsverkets handläggningstider måste kortas, säger Martin Linder.

De sex utmaningar som Martin Linder pratar om är:

  1. Migrationsverket måste korta handläggningstiderna. Väntetiderna och den praktiska hanteringen hos Migrationsverket fungerar för dåligt. De långa väntetiderna riskerar att leda till att arbetskraftsinvandrare väljer ett annat land före Sverige vilket på sikt kan leda till färre jobb här.
  2. Utnyttjande av arbetskraftsinvandrare måste upphöra. Ingen arbetskraftsinvandrare ska utnyttjas på arbetsmarknaden. Dumpning av villkor ska inte medges och det måste finnas effektiva verktyg för att skydda löner och villkor för berörda arbetstagare.
  3. Den restriktiva tillämpningen av reglerna måste ses över. Dagens myndighetstillämpning är onödigt fyrkantig och byråkratisk vilket leder till en omotiverad restriktiv tillämpning. Detta måste ses över. Det ska vara enkelt för företagen att anlita den nödvändiga kompetensen, samtidigt som arbetsvillkoren måste garanteras.
  4. Företagen måste själva få avgöra om de ska anställa arbetskraftsinvandrare. Politiken varken kan eller ska bestämma vilka branscher eller företag som ska rekrytera arbetskraftsinvandrare. Skulle ett sådant förslag bli verklighet skulle företagens möjlighet att hitta rätt kompetens hämmas vilket vore olyckligt.
  5. Förhandskontroller av den presumtiva arbetsgivaren måste bli obligatoriska. Detta för att minska risken att arbetstillstånd ges för arbete hos oseriösa arbetsgivare. Prövningen bör innehålla en kontroll via offentliga register för kontroll att företaget existerar, att det bedriver verksamhet och inte har skatteskulder.
  6. Arbetserbjudandets rättsliga ställning måste stärkas. Det arbetserbjudande som arbetsgivaren skickar till Migrationsverket och som den fackliga organisationen yttrar sig över är inte rättsligt bindande. Med andra ord kan en arbetsgivare lova erbjudande i tillståndsprocessen och sedan skriva något helt annat i anställningskontraktet. Det bör skrivas in en bestämmelse i utlänningslagen som säger att arbetstagaren har rätt till minst de villkor som anges i arbetserbjudandet.