Våga utmana dina jurister – 3 tips

Annons

På juridikens område finns ett av få skrå-väsenden kvar i Sverige, nämligen advokatväsendet.  Det är en följd av advokaternas lagstadgade roll i straffrättsliga och familjejuridiska sammanhang. Det arbete som utförs av familjerättsjurister och brottmålsadvokater är dock väsenskilt från det arbete som utförs av affärsjurister.

En affärsjurist är verksam inom näringslivet och kan ses som vilka affärskonsult som helst. Trots detta kan man konstatera att även den affärsjuridiska marknaden har en skrå-liknande karaktär med ett relativt begränsat antal leverantörer med likartade erbjudande och affärsmodeller.
Det finns en tydlig trend att företag anställer allt fler bolagsjurister. Det är på många sätt en bra utveckling för företagen eftersom bolagsjuristerna kan ge mycket god service till en bråkdel av kostnaden jämfört med advokatbyråerna. I genomsnitt kostar en advokat fyra till fem gånger mer än en bolagsjurist och detta är något som många ekonomichefer har förstått. Att anställa en bolagsjurist är ett bra första steg, men det finns fler åtgärder man kan ta för att öka effektiviteten.

Juristavdelningarnas struktur är många gånger inte optimerad för den stora variation på ärenden som bolagsjuristen normalt hanterar. De flesta juristavdelningar i svenska företag är homogena och små, med en till tre jurister. Vid rekryteringar finns en tendens att välja en yngre, men flygfärdig jurist, med fem till sju års erfarenhet på advokatbyrå.

Pyramiderna blir förhållandevis platta, vilket i många sammanhang är bra. Men många uppgifter är tämligen enkla till sin natur. Det kan handla om att skapa och förhandla standardavtal av olika slag, support vid den fysiska hanteringen av avtal, granskning av marknadsmaterial och bolagsformalia.

Konsekvensen av detta blir många gånger att en kvalificerad och förhållandevis dyr jurist utför enkla uppgifter. Att lägga enklare arbetsuppgifter på en advokatbyrå är omöjligt av koststnadsskäl och historiskt har dessa utgjort de enda externa leverantörerna på denna marknad. Detta leder till dåligt resursutnyttjande. Kostnaden drar iväg för företaget och bolagsjuristerna blir överbelastade och används till fel saker.

Samtidigt finns en tendens hos bolagsjuristerna att vilja ha kontroll över allt som är det minsta ”juridiskt” i företaget. Speciellt gäller det en juristavdelning under uppbyggnad som kanske får kämpa för att hitta sin roll och sitt existensberättigande i de kommersiella sammanhangen. Och ju mer juridik som hanteras av andra funktioner inom företaget desto svårare blir det att motivera en ansökan om att få rekrytera en jurist till.

Detta kan leda till att bolagsjuristerna håller lite väl hårt i uppgifterna. Vad ska då företagen göra för att undvika dessa fällor och helt enkelt få ut mer affärsjuridik för pengarna? Här följer några tips.

Se till totalkostnaden istället för antalet anställda på juristavdelningarna och bygg organisationer som motsvarar arbetsuppgifterna. Överväg att anställa fler paralegals och utvärdera om inte assistenter som kostar hälften så mycket som bolagsjuristen kan utföra en del av arbetet.

Utbilda och lägg ut enklare juridikuppgifter på berörda funktioner inom företaget. Låt säljarna hantera mer av säljavtalen och inköparna inköpsavtalen.

Erfarna säljare och inköpare med intresse för kontraktsfrågor kan göra ett utomordentligt jobb med avtalshantering. Det är en win-win-situation. Internklienterna får mer kontroll över sina verksamheter, juristavdelningen blir inte en flaskhals och bolagsjuristerna kan fokusera på viktigare uppgifter.

Se outsourcing som ett alternativ även inom affärsjuridiken. Kan man outsourca ekonomi, it och HR kan man göra det inom juridiken. En outsourcing-lösning kan vara ett komplement till egna resurser, till exempel inom områden som inte är strategiskt viktiga eller särskilt riskfyllda, men där man ändå vill ha en god service och hög kvalitet. Outsourcing kan också ge ny kunskap samt bidra till att processer effektiviseras, till exempel genom avancerat teknikstöd som man inte själv har tillgång till.

På senare tid har det i Sverige växt fram flera alternativ till advokatbyråer. Detta följer en internationell trend som USA i sedvanlig ordning leder, där företag som Axiom och Integreon levererar såväl affärsjuridisk support till projekt som rena outsourcing-lösningar. Ofta i kombination med systemstöd.
Inom många branscher, inte minst it, har multisourcing varit en framgångsväg. Multisourcing handlar om att hitta rätt blandning av interna och olika externa resurser som på effektivast möjligast vis kan lösa de olika uppgifterna.

Översatt till den legala världen kan det innebära att juristavdelningen består av ett fåtal kvalificerade resurser som har det strategiska ansvaret och kan hantera det löpande supportbehovet för företagets kärnverksamhet, medan extra resurser av kvalificerade jurister tas in vid behov, till exempel vid större transaktioner eller för att hantera mer perifer verksamhet.

Samtidigt kan enklare uppgifter som standardavtalshantering, avtalsarkiv och bolagsformalia outsourcas till en extern leverantör till låg kostnad. Slutligen kan specialområden där nischexpertis är avgörande lämnas över till experterna på advokatbyråerna. Med ett sådant upplägg får man ut mesta möjliga av värde av juristkostnaderna.

Jag tror att Sveriges CFO:er kan spela en ledande roll i att professionalisera köp av affärsjuridiska tjänster. Det kräver dock att man vågar utmana juristerna på deras egen planhalva.

CFO:erna kan här fungera som en katalysator för en diskussion om hur man får ut mesta möjliga värde ur juristkostnaderna.

 

Ulf Linden
About Ulf Linden 4 Articles
Ulf Lindén är CEO och co-founder på Legalworks Nordic.