Värt en omväg – IFRS9

Annons

Det finns dock några utmaningar som förenar de svenska banker och institutioner som försöker förbereda sig inför kraven i IFRS9. Eftersom IFRS9 är ett arbete som involverar nästan alla delar av organisationen, från IT till ekonomi måste olika team arbeta effektivt tillsammans om man ska lyckas med implementationen. Allt från modellering till rapportering och andra ­affärsprocesser måste utvecklas tillsammans för att regelefterlevnad ska nås.

Även om detta inte är en lätt resa så är det en nödvändig sådan. Genom att lyfta fram de vanligaste utmaningarna vi stött på och även visa på möjligheterna som kommer av en färdig process, vill vi inspirera de som står mitt i processen.

Modelleringsrelaterade utmaningar
De modeller som utvecklats för Basel kan ge viss grund för de modeller som behövs för IFRS9, exempelvis när det gäller att beräkna sannolikhet för och exponering vid en betalningsinställelse och relaterade förluster. Men dessa modeller är långt ifrån tillräckliga.

Där tolvmånadshorisonter räckt för Baselefterlevnad kräver IFRS9 ett livslångt perspektiv på förväntade förluster. IFRS9 kräver också precision i beräkningar med hänsyn till makroekonomiska prognoser. Dessutom måste alla konton klassificeras utifrån tre olika faser, beroende på deras nuvarande kreditrisk jämte ursprungliga prognoser. Den klassificeringen avgör huruvida nedskrivningar ska baseras på en tolvmånaders- eller livstidsberäkning, avseende förväntade kreditförluster och beräkning av ränteintäkter.

Fas 1 (Välpresterande lån)

  • Beskrivning av fas: Låg kreditrisk alternativt ingen betygande ökning av kreditrisken sedan start.
  • Klassificering ska baseras på: Tolvmånaders beräkning.

Fas 2 (Underpresterande lån)

  • Beskrivning av fas: Betydande ökning av kreditrisken sedan start.
  • Klassificering ska baseras på: Livstidsberäkning.

Fas 3 (Nödlidande lån)

  • Beskrivning av fas: Betalningsinställelse.
  • Klassificering ska baseras på: Livstidsberäkning.

Det är viktigt att säkerställa att konton ­klassificeras på ett logiskt sätt som är försvarbart och stämmer överens med de riktlinjer som finns för riskhantering.

Det skulle kunna bli utmanande att förklara varför konton, där det vidtagits eller planerats åtgärder för att hantera kreditrisk, inte skulle klassificeras som åtminstone fas 2, även om de är i fas med betalningarna. Likaså bör modellerna inte heller klassificera konton som fas 2 om de inte ens finns med på radarn i kreditriskarbetet. Policies tillsammans med klassificeringsregler måste utvecklas för att dra gränser i denna gråzon.
IFRS9 modeller behöver alltså vara betydligt mer komplexa än tidigare nedskrivningsmodeller och det kräver både tid och kompetens att utveckla.

Verksamhetsrelaterade utmaningar
För att processa den ökade komplexiteten i modelleringen behövs kraftfull prestanda. Processandet av data måste framöver kunna göras på bara några få dagar för att klara krav på rapportering vid månadsslut. Så förutom bra utvecklade modeller, krävs det också kraftfull prestanda.

Så komplexiteten ökar samtidigt som tiden för att ta fram korrekta resultat minskar för de som ska uppfylla IFRS9. För att hantera detta måste en stark företagsstyrning finnas på plats. Dessutom krävs strikta kontroller för hur förändringar i data, modeller, processer och rapporter som används för att göra beräkningarna, hanteras. Alla förändringar som görs måste nämligen kunna granskas och modifieringar sparas på ett transparent sätt även efter implementationsprocessen. För att kunna möta revisions- och regleringskrav måste varje del i processen kunna spåras nu och framöver.

Finansiella utmaningar
Vi har nu gått igenom modelleringsrelaterade och operationella utmaningar relaterade till arbetet med att förbereda för IFRS9. Men implementeringarna får även effekter på den finansiella planeringen och de löpande strategierna.
Den viktigaste effekten är kopplat till hur bokföring av nedskrivningar görs. Nedskrivningsberäkningar enligt IFRS9 är både omfattande och dynamiska, vilket kan göra finansiell planering mer komplicerat. Med tidigare regelverket IAS39 skrevs konton ner när de upplevde en förlust, exempelvis ­missad betalning. Men enligt IFRS9 måste alla konton ha nedskrivningsförbehåll utifrån förväntade förluster, även när det inte finns några bevis på att nedskrivningen skulle ske vid tidpunkt för rapportering.

Framtida ekonomiska förhållanden får en tydlig plats i beräkningarna. Även om IFRS9 inte påverkar tidpunkter relaterade till förväntade kassaflöden eller avskrivningar, så skyndar det på erkännandet av prognosticerade förluster i alla portföljer. Detta kan få betydande effekter på finansiell planering och kräver djup förståelse för vilken känslighet som finns i modeller och den dynamik som finns i portföljer.

I arbetet med IFRS9 måste också affärsstrategier lyftas fram och värderas om. Ett exempel på sådant område är strategin för hantering av kreditgränser, både när konton skapas och genom kontots livslängd. Därför måste arbetet med att förbereda för dessa förändringar starta långt före sista datumet för regelefterlevnad.

Är det värt det? Ja
IFRS9 påverkar hela organisationen och ­vissa får jobba hårt för att möta deadlinen. Det kommer krävas nya modeller, ny kompetens, nya arbetssätt, nya strategier och nya investeringar i IT och data. Det är en betydande insats och det kan kännas lockande att göra minsta möjliga. Men det vore ett misstag, för alla organisationer som tar sig över hindren och går igenom processen på ett bra sätt blir starkare efteråt. Centralisering av dataresurser och processer, automatisering av rapporter och förenklingar i nedskrivningsmetoder kombinerat med kontinuitet och transparens i hela verksamheten är alla positiva effekter av det arbete som måste göras.
Och företagsledningar kommer framöver kunna ta ännu mer välinformerade strategiska beslut när det gäller riskhantering och bättre förstå föränderligheten på marknaden för finansiella tjänster.

Som ni förstår är resan dit inte lätt, men den är värd att göra och det kan vara värt att våga ta en omväg om det leder till att ni står starkare framme vid målet.